Callosa d'en Sarrià är byn som tiotusentals besökare kör igenom varje år utan att stanna. Alla är på väg till Les Fonts de l'Algar — vattenfallen tre kilometer uppströms — och byn blir en rondell på vägen dit. Det är synd, för Callosa har något som ingen annan ort i Alicanteprovinsen har: en egen skyddad ursprungsbeteckning på frukt, och ett terrasslandskap som är svårt att tro på första gången du ser det.
Byn ligger där floderna Algar och Guadalest möts, mellan Altea vid kusten och bergen kring Guadalest. Vattnet är hela förklaringen till att den ser ut som den gör. Här finns mer vatten än någon annanstans på den här torra kusten, och det har byggt ett jordbruk som fortfarande försörjer orten.
Ligger Fonts de l'Algar i Callosa?
Ja. Vattenfallen ligger i Callosa d'en Sarriàs kommun, ungefär tre kilometer från byns centrum, och drivs som anläggning med inhägnad, biljettkassa och badplatser längs en promenadslinga. Vuxenbiljetten kostar 5,00 € och högsäsongstaxan gäller från 15 juni till 15 oktober.
Det är alltså inte en fri naturplats du bara kan gå till, vilket förvånar en del. Parkeringen är den vanligaste källan till irritation: gratisparkeringen ligger omkring 700 meter bort, medan de privata parkeringarna närmast entrén tar runt 5 €. Kommer du före klockan tio på en julidag slipper du både kön och den promenaden. Hela besöket beskrivs i Fonts de l'Algar, och kombinationsdagen med bergsbyn ovanför i Guadalest och Algarfallen på en dag.
Nísperos — frukten som byn lever på
Callosas riktiga signatur är nísperos, japansk mispel eller loquat: en aprikosfärgad, mjuk frukt med stora blanka kärnor, som mognar tidigt på våren när nästan ingenting annat är skördeklart. Frukten fick sin skyddade ursprungsbeteckning den 14 januari 1992, och det är fortfarande den enda DOP:en i regionen som är knuten till just den här byn.
Odlingsområdet omfattar Marina Baixa: dalgångarna längs floderna Algar och Guadalest, och kustremsan från Altea ner till Villajoyosa. Träden står på smala stenterrasser i sluttningarna, och över dem hänger vita skyddsnät som från vägen ser ut som spöktält. Näten är inte dekoration — de skyddar frukten mot hagel och sol, och de plockas av och på varje säsong.
När är säsongen?
Skörden är kort och ligger på våren, ungefär mellan april och början av juni beroende på år och läge i dalen. Det är den enda period då du kan köpa frukten färsk direkt på plats, och den enda period då de smakar som de ska. Resten av året säljs de som sylt, likör och konserver i byns butiker. Åker du hit i augusti och letar efter nísperos blir du besviken.
Callosa d'en Sarrià i korthet
Kommun i Marina Baixa, i bergen bakom Altea och Benidorm. Ligger vid sammanflödet mellan Algar och Guadalest. Vattenfallen Fonts de l'Algar ligger i kommunen, cirka tre kilometer från byn. Skyddad ursprungsbeteckning för nísperos sedan 14 januari 1992, med odlingsområde från Altea till Villajoyosa. Terrassodling i sluttningarna, med vita skyddsnät över fruktträden.
Terrasserna och vattnet
Terrasslandskapet runt Callosa är inget nytt påfund. Systemet med stenmurade odlingsavsatser och gravitationsbevattnade kanaler går tillbaka till den muslimska tiden i dalen, och det bär fortfarande upp jordbruket. Vattnet leds från källorna i berget och fördelas nedåt genom smala rännor, och det är samma vatten som besökarna badar i längre upp.
Det är värt att stanna bilen någonstans på vägen mellan byn och fallen och bara titta uppåt. Sluttningarna är terrasserade ända upp till där berget blir för brant, murar staplade av lokal sten i lager efter lager. Ingen har byggt det på en generation. På avstånd ser det ut som konturlinjer på en karta.
Byn i sig
Callosa är ingen turistby och har inte försökt bli det. Det är en arbetande jordbruksort med drygt sjutusen invånare, ett rutnät av gator som klättrar uppför en sluttning, och en stadskärna där handeln riktar sig till dem som bor där. Kyrkan Sant Joan Baptista dominerar centrum; runt den finns ett par barer med lunchmeny och betydligt lägre priser än vid kusten.
Det värdefulla här är just att inget är iordninggjort. Går du en runda klockan elva en vardag hör du valencianska på gatan, ser lådor med frukt lastas av, och kan handla på ett sätt som inte finns kvar i Benidorm tjugo minuter bort. Det är också ett bra tillfälle att öva på skyltspråket — se valencianska.
Ät i byn, inte vid fallen
Restaurangerna runt entrén till Fonts de l'Algar är byggda för turistflödet och prissatta därefter. Kör de tre kilometrarna ner till Callosa i stället och ät dagens rätt runt kyrkan. Skillnaden i pris är påtaglig, och skillnaden i kvalitet ofta också.
Vad mer finns i dalen?
Callosa fungerar bäst som bas eller mellanstopp för en dag i bergen. Vägarna härifrån går åt tre håll och alla tre är värda något.
- Uppför Guadalestdalen mot reservoaren med sitt turkosgröna vatten och vidare till Guadalest. Det är den mest fotograferade sträckan i provinsens inland, och den är slingrig — räkna inte med genomsnittsfart.
- Mot Bolulla och Tàrbena, upp genom en trång ravin till byar som knappt märker av besökarna. Vägen fortsätter så småningom mot Coll de Rates, som är kustens mest kända cykelstigning — se Coll de Rates.
- Nedför mot kusten via Polop och La Nucía, eller rakt ut till Altea på tjugo minuter.
För barnfamiljer ligger dessutom dinosaurieparken i samma dalgång; se Dinopark Algar. Den ligger gångavstånd från vattenfallen och kombineras ofta med dem.
Är Callosa värt en egen resa?
Nej, om du bara tänker dig byn. Callosa har ingen borg, ingen utsikt av det slag som gör Guadalest berömt, och ingen gammal stadskärna av vykortskaraktär. Åker du enbart för byns skull kommer du att undra vad du gjorde där.
Ja, om du kombinerar. En dag som består av vattenfallen på förmiddagen, lunch i byn, och sedan bilvägen upp genom Guadalestdalen är en av de bästa dagarna man kan ha på Costa Blanca utan att sätta sig i en turistbuss. Fler uppslag i de bästa dagsturerna på Costa Blanca och en översikt i Costa Blancas inland.
Hur tar man sig hit?
Enklast med bil. Från Benidorm är det en dryg halvtimme via Callosavägen, från Altea något kortare, och från Alicantes flygplats räknar man med runt en timme. Vägen upp är kurvig men bra, och det finns parkering längs huvudgatan i byn.
Utan bil går det, men det kräver planering. Det finns busslinjer från Benidorm och Altea, med begränsad turtäthet och ännu glesare på helger, och sista biten till vattenfallen är en promenad. Under högsäsong körs turbussar från kusten som paketerar Algar och Guadalest tillsammans, vilket för många är det praktiska alternativet. Se bussar på Costa Blanca och hyra bil.
Vattnet är kallt året om
Fonts de l'Algar matas av källvatten från bergen, och temperaturen ligger långt under havets även mitt i augusti. Många kommer i badkläder med bilden av ett ljummet bad och backar ur efter första steget. Det är inte farligt, men det är en chock — och för äldre och små barn kan det vara skäl att bara doppa fötterna. Ta med badskor: botten är sten, inte sand.
Vintern i dalen
Callosa ligger på ett par hundra meters höjd och märker av årstiderna tydligare än kusten. På vintern är morgnarna kalla i dalbotten, vattenfallen har mest vatten och minst folk, och terrasserna står kala. Det är då landskapet är som tydligast — man ser stenmurarna och odlingsterrassernas geometri utan lövverk framför.
Vill du vandra är höst, vinter och tidig vår rätt tid. Sommaren är för varm för de flesta leder i den här dalen, och skuggan är sparsam. Se vandra på Costa Blanca och grannbyn Sella, som ligger på andra sidan bergsryggen och lever på klättrare i stället för frukt.
