Biar har den mest sevärda enskilda byggnaden i hela Costa Blancas inland, och de flesta svenskar har aldrig hört talas om den. I tornet på byns borg finns ett ribbvalv från almohadisk tid — enligt borgens egen dokumentation det äldsta kända i sitt slag i spansk militärarkitektur. Det är ett sådant föremål som arkitekturhistoriker reser långt för att se, och det ligger ovanför en by i Alt Vinalopó med drygt tretusen invånare.
Byn under borgen är den andra halvan av skälet att komma. Biar är keramikort sedan århundraden tillbaka, ligger på höjd med svalare klimat än kusten, och har en gammal stadskärna som inte har gjorts om till kuliss. Från Alicante tar du dig hit på knappt en timme.
Är borgen i Biar värd omvägen?
Ja, om du har det minsta intresse för historia eller byggnadskonst. Borgen byggdes på 1100-talet under almohadiskt styre, belägrades av Jaume I i ett halvår och föll i februari 1245, och blev därefter en av gränsfästningarna mot Kastilien. Den förklarades nationalmonument redan 1931.
Det som gör den ovanlig är huvudtornet: kvadratiskt, nitton meter högt, byggt i tapial — stampad jord blandad med kalk — och med det där valvet på första våningen. Sedan hösten 2024 är tornet inrett med utställningsrum, modeller och en utsiktsplattform, och besöket följer tre våningar med berättelser på tre språk framförda av gestaltade figurer: en kristen soldat, en almohadisk krigare och kungen själv.
Castell de Biar
Uppfört på 1100-talet, erövrat av Jaume I i februari 1245 efter ett halvårs belägring. Nationalmonument 1931, i dag klassat som BIC. Huvudtornet är 19 meter högt och bevarar ett almohadiskt ribbvalv. Museiinredning sedan november 2024. Öppet tisdag–söndag 10.00–13.45 samt tisdag–fredag 16.00–18.00; måndagar, eftermiddagar och grupper kräver förbokning. Kontrollerat mot turistbyråns egen webbplats i augusti 2026 — tiderna varierar under påsk och sommar, så ring före.
Keramiken
Biar har tillverkat lergods sedan medeltiden, och till skillnad från de flesta orter med hantverkstradition finns tillverkningen kvar. Här görs bruksgods — krukor, fat, skålar, vattenkärl — i den mörkgröna och honungsgula glasyr som är ortens signatur, och verkstäderna ligger utspridda i byn snarare än samlade i en turistgata.
Går du från kyrkan upp mot borgen passerar du minst en av dem. Det är värt att gå in även om du inte tänker köpa något; att se en drejskiva i gång är en bättre souvenir än det du kan bära hem. Vill du köpa: det tunga bruksgodset är svårt att få med i handbagaget, medan små skålar och kannor klarar sig med bubbelplast.
Byn
Biar är byggd som en medeltida stad ska vara: hus i koncentriska ringar runt klippan, gator som smalnar och stiger, och ett par torg som öppnar sig plötsligt. Kyrkan Nuestra Señora de la Asunción står nere i den lägre delen, och promenaden upp till borgen tar en kvart i lugn takt.
Det är inte en söndagsutflyktsby av det slag Guadalest blivit — här finns ingen souvenirgata, inga bussparkeringar och inget flöde. På en tisdag i februari kan du ha hela stadskärnan för dig själv. Det är samtidigt nackdelen: räkna inte med att allt är öppet.
Kom inte klockan tre på eftermiddagen
Biar är en liten ort och håller små orters tider. Mellan ungefär två och fem är borgen stängd, verkstäderna stängda, restaurangerna mitt i lunchen eller redan färdiga för dagen, och turistbyrån låst. Kommer du då får du en tom by och en tom eftermiddag. Lägg besöket på förmiddagen. Se öppettider och siesta.
Var ligger Biar och vad finns runt omkring?
Biar ligger i Alt Vinalopó, i den nordvästra delen av Alicanteprovinsen, nära gränsen mot Valenciaprovinsen och Kastilien-La Mancha. Det innebär höjd, och höjd innebär svalka: på högsommaren är det märkbart behagligare här än nere i dalen, och på vintern är det på riktigt kallt vissa morgnar.
Runt omkring ligger ett kluster av mål som gör en hel dag lätt att fylla:
- Villena med Castillo de la Atalaya och guldskatten — provinsens mest imponerande fästning, en kvart bort.
- Bocairent och de urgröpta grottkamrarna i klippan, norrut.
- Banyeres de Mariola, provinsens högst belägna kommun, med ett bevarat borgtorn från 1200-talet och pappersmuseet nere i parken — nordost om Biar och ännu svalare på sommaren.
- Ibi och Castalla i leksaksdalen, österut.
- Vingårdarna i Vinalopó — se vinturer i Vinalopó och viner från Alicante.
En logisk dagstur från kusten är Biar på förmiddagen, lunch i byn och Villena efter siestan — men kontrollera Villenas tider, borgen där stänger 18.00 och håller stängt på måndagar. Fler upplägg finns i de bästa dagsturerna på Costa Blanca.
Akvedukten och helgedomen
Två saker till är värda en avstickare om du ändå är på plats. Den ena är byns gamla akvedukt med spetsbågar, som förde vatten in mot stadskärnan och står kvar strax utanför bebyggelsen. Den är liten i skala men ovanligt hel, och den ligger så nära vägen att det räcker med att stanna bilen.
Den andra är helgedomen tillägnad byns skyddshelgon, som ligger på höjden utanför Biar med utsikt över hela dalgången. Vägen dit är kort och skyltad, och det är dit ortsborna går på helgondagen. På vägen upp passerar man en av de keramikverkstäder som fortfarande arbetar.
Mandelblommen i februari
Markerna runt Biar är planterade med mandel och oliv, och i februari blommar mandelträden vitrosa över hela högslätten. Det varar ett par veckor och tidpunkten varierar med vintern, men den som råkar vara på Costa Blanca just då har ett skäl att köra inåt land som inte finns någon annan tid på året. Kombinera med vintern på Costa Blanca.
Var äter man?
Utbudet är litet men prisvärt, och det är inlandskök som gäller: gryta, ris, charkuterier och bönor snarare än fisk. Dagens lunch i byn kostar väsentligt mindre än motsvarande vid kusten, och portionerna är dimensionerade för folk som arbetar utomhus. Läs olleta och inlandets vintermat och äta billigt och bra.
Boka inte in ett sent kvällsmål här. På vardagar i lågsäsong är köken i en by av den här storleken stängda långt före tio, och det finns inget alternativ runt hörnet. Måltidstiderna i Spanien beskrivs i måltidstider i Spanien.
Fira de Biar
Byns stora vecka ligger i mitten av maj och kallas helt enkelt Fira — marknaden. Den har medeltida ursprung, kombinerar Moros y Cristianos med en marknad som fyller gatorna, och skiljer sig från kustorternas fester genom att den är till för byn själv snarare än för publik. Vill du se den ska du kontrollera årets datum mot kommunen; det flyttas.
Kommer du under festveckan ska du också räkna med att parkeringen försvinner och att smällare hörs från tidig morgon. Traditionen förklaras i Moros y Cristianos.
Parkera nere och gå upp
Frestelsen är att köra så högt upp mot borgen som möjligt. Gatorna i den övre delen är smala, med tvära svängar och utan vändmöjlighet, och det är lätt att hamna i en situation där enda utvägen är backning i uppförsbacke. Ställ bilen på en av de öppna platserna nedanför stadskärnan i stället och gå. Det tar femton minuter och de minuterna är den bästa delen av besöket.
Vem passar Biar för?
Den som vill ha en hel utflyktsdag utan buss, kö eller entrékassa av temaparkskaraktär. Den som är intresserad av islamisk arkitektur i Spanien och inte vill åka ända till Andalusien för att se den. Och den som vill ha svalt väder i juli.
Den passar sämre för barnfamiljer med små barn — det är brant, och en borgvisning på tre språk håller inte en femåring — och för den som reser utan bil, eftersom kollektivtrafiken hit är gles. Praktiskt om körningen står i köra bil i Spanien och hyra bil på Costa Blanca. Vill du jämföra med andra byar i samma klass, se Costa Blancas vackraste byar och borgarna i Sax och Biar.
