Calpe har en saltlagun på 41 hektar mitt inne i staden, omgiven av lägenhetshus och genomkorsad av trafik. Där står flamingor. Inte som en kuriositet utan i flock, ibland hundratals, femton minuters promenad från strandpromenaden och med Peñón de Ifach som fond.
Det korta svaret på hur du ser dem: gå längs stigen på lagunens norra sida på morgonen eller sent på eftermiddagen, och räkna med maj till augusti för de största flockarna. Det kostar ingenting, kräver ingen bil och tar knappt en timme om du går hela varvet.
Varför ligger en saltsjö mitt i en stad?
Det är staden som har flyttat in på lagunen, inte tvärtom. Les Salines är en gammal havsvik som slöts av en sandbarr för länge sedan och blev en grund, avrinningslös lagun. Havsvatten sipprar fortfarande in genom marken, vilket är skälet till att vattnet är bräckt och salthalten varierar under året.
Saltet gjorde platsen viktig redan under romersk tid, med en blomstringsperiod på 100-talet efter Kristus. Det äldsta skriftliga belägget för saltverket är från mitten av 1200-talet. Under 1700-talet började anläggningen förfalla, och en period betraktades lagunen mest som en sjukdomshärd som borde fyllas igen. Utvinningen upphörde slutgiltigt 1988, och redan 1993 fick området i stället skyddad status.
Att den överlevde bebyggelsevågen är ren tur i kombination med envishet. Runt lagunen ligger just den sorts kvarter som byggdes över hela kusten under sjuttio- och åttiotalen, och det ligger inte i sakens natur att en våtmark klarar sig genom det. Det är också vad som gör platsen intressant — kontrasten är hela poängen. Läs mer om orten i vår guide till Calpe.
Finns flamingorna där året om?
Nej, inte i den mening man kanske hoppas. Calpes egen turistförvaltning skriver att det största antalet flamingor syns i maj, juni, juli och augusti. Under övriga månader kan enstaka fåglar eller mindre grupper finnas kvar, men det är ingen garanti, och det är fullt möjligt att komma i februari och inte se en enda.
Anledningen är att flamingorna rör sig mellan våtmarkerna längs kusten efter var vattennivån och födan är bäst just den veckan. Är de inte i Calpe är de ofta i Santa Polas saltverk, Torreviejas laguner eller i El Hondo. Det är alltså ett system, inte en zoo-anläggning, och Calpe är den nordligaste noden i det.
Totalt har 173 fågelarter registrerats i lagunen. Flamingon är den som lockar besökarna, men skärfläckor, styltlöpare, änder och vadare finns här under stora delar av året, och vintern är faktiskt bättre för artantal än sommaren — även om det är då flamingorna oftast är någon annanstans.
Kort om Les Salines de Calp
41,08 hektar lagun mitt i Calpes stadskärna, intill naturparken Peñón de Ifach. Saltutvinning från romersk tid till 1988, skyddad sedan 1993. 173 registrerade fågelarter. Flest flamingor maj–augusti. Flack stig runt lagunen, cirka 3,9 kilometer, ingen entré.
Hur går man runt lagunen?
Stigen runt vattnet är omkring 3,9 kilometer lång, helt flack, och tar ungefär femtio minuter i lugn takt. Den börjar bekvämt vid Avenida de Polonia, där det också finns parkering. Underlaget är blandat asfalt och grus, och delar av sträckan går längs bilväg — det här är inte en vandringsled i naturen, utan en promenad i en stad som råkar ha en lagun i mitten.
Bäst utsikt får du från den norra och västra sidan, där stigen kommer närmast vattnet och där du har Peñón bakom fåglarna. Det är den bild alla vill ha: flamingor i förgrunden, klippan bakom. Vill du ha den med bra ljus ska du komma under den sista timmen före solnedgången, då klippan lyser och vattnet blir spegelblankt.
Titta ner från Peñón också
Går du upp på Peñón de Ifach ser du hela lagunen ovanifrån, och då blir formen begriplig på ett sätt den aldrig blir från marken. Du ser den gamla vikens kontur och exakt hur staden vuxit runt den. Kombinera de två — de ligger tio minuter från varandra.
Vad ska du inte förvänta dig?
En orörd naturupplevelse. Det finns trafikbuller på flera partier, vattnet kan lukta illa under varma, torra perioder när nivån är låg, och delar av strandkanten är skräpiga. Flera besökare blir besvikna av just det, och det är en rimlig reaktion om man kommit i tron att man skulle till en naturpark.
Det finns inte heller något besökscenter, ingen guidning och inga gömslen. Vill du ha fågeltorn, informationstavlor och en anläggning byggd för fågelskådning ska du åka söderut till Clot de Galvany. Les Salines är en gratis promenad med oväntat sällskap, ingenting mer — men också ingenting mindre.
Gå inte ner till vattenkanten
Bottnen är lerig och saltdränkt, och den ser fastare ut än den är. Att kliva ut för en närmare bild är dessutom att störa fåglar i ett skyddat område. Håll dig på stigen och använd zoom i stället.
Vad finns kvar av saltverket?
Mindre än man tror, och det förvånar många. Efter att utvinningen lades ner 1988 revs det mesta av anläggningen, och de indelade bassängerna som en gång styrde avdunstningen har suddats ut. Det som finns kvar är i praktiken en enda öppen vattenyta, plus enstaka rester av murar och kanaler som är svåra att läsa utan förklaring.
Vill du förstå hur ett saltverk fungerar i drift ska du därför inte åka hit utan söderut till Santa Pola, där bassängerna fortfarande är i produktion och du ser hela kedjan från insläppt havsvatten till skördad salthög. Calpe visar slutstadiet: vad som händer med en industriplats när industrin försvinner och naturen tar över igen.
Det är i sig en historia värd att känna till, eftersom den upprepas längs hela kusten. Saltet var i århundraden Costa Blancas viktigaste exportvara — det som konserverade fisken innan kylan fanns, och grunden för de saltade specialiteter som fortfarande äts här, se coca amb tonyina och salazones. Att turismen ersatte saltet som inkomstkälla är ungefär hela 1900-talets historia i den här provinsen, komprimerad till fyrtio hektar vatten.
När på året är besöket bäst?
Om flamingorna är målet: maj till augusti. Om du reser med kikare och vill ha bredd i artlistan: november till mars, när övervintrande änder och vadare fyller vattnet och sommarhettan är borta.
Sommarmånaderna har en praktisk hake: mitt på dagen är lagunen bländande och skuggan obefintlig, och Calpe är då som fullast av turister. Kom före klockan tio eller efter sex. På vintern är hela varvet en behaglig förmiddagsvandring även klockan tolv, och du har stigen nästan för dig själv — det är en av de saker som gör orten trevligare utanför säsong, som vi går igenom i vintern på Costa Blanca.
Efter kraftiga höstregn stiger vattnet snabbt och delar av stigen kan stå under vatten i några dygn. Det är samma väderfenomen som beskrivs i gota fría och höstregnen.
Vad gör man mer i närheten?
Lagunen tar en timme, och den är därför en utmärkt inledning eller avslutning på en dag i Calpe snarare än ett mål i sig. Peñón ligger tio minuters promenad bort, gamla stan med sina målade fasader ligger uppför backen ovanför lagunen, och stränderna i Calpe ligger på båda sidor. Ska du äta i närheten är fisken från hamnen den självklara utgångspunkten — se äta i Calpe.
Reser du längs norra kusten fungerar Calpe bra som halvdagsstopp mellan Altea och Moraira. Vill du jämföra de två närmaste orterna innan du bestämmer var du bor, har vi ställt dem mot varandra i Calpe eller Altea?
