Calpe har något som nästan ingen annan ort på kusten har kvar: en fungerande fiskehamn med egen auktion, mitt i staden, dit du kan gå in gratis och se dagens fångst byta ägare. Och — vilket är det ovanliga — ett officiellt märke som talar om exakt vilka restauranger som köper därifrån.
Märket heter Peix de Calp och delas ut av fiskarskrået och kommunen tillsammans. Det garanterar en enda sak, men den saken är den som är svår att kontrollera som gäst: att fisken landats och sålts via Calpes egen lonja. Kommunen publicerar listan över godkända ställen på sin egen webbplats, och den listan är det bästa verktyg en besökare kan ha på den här kusten.
Auktionen — gå dit klockan fem
Fiskauktionen hålls i lonjabyggnaden i fiskehamnen, måndag till fredag från omkring klockan 17, och håller på i ungefär två timmar. Båtarna kommer in i tilldelad ordning och lastar av fångsten i lådor på transportband. Inne i byggnaden finns en gångbro som är öppen för allmänheten, och därifrån ser du hela förloppet uppifrån.
Var inte förvånad om det är tyst. Den ropande auktionen som hör hemma i gamla fiskelägen är sedan länge ersatt av ett elektroniskt system — köparna sitter med fjärrkontroller och budar mot en skärm som visar partiets uppgifter. Mindre pittoreskt, betydligt effektivare. Fiskarskrået sätter dessutom ett minimipris, och blir ett parti osålt går det tillbaka till skrået.
Nuvarande lonja togs i bruk 1991; den första öppnade 1979. Nedre delen av byggnaden fungerar som fiskaffär, så du kan köpa nyfångad fisk direkt om du har kök i lägenheten. Att bara stå och titta tar tjugo minuter, kostar ingenting och gör att resten av veckans måltider blir begripliga.
Vad Peix de Calp betyder — och inte betyder
Märket garanterar ursprunget: att fisken kommer från Calpes hamn och lonja. Det är ingen kvalitetsklassning av köket, ingen betygsskala och inget prisintyg. En restaurang med märket kan vara enkel eller ambitiös. Men den ljuger inte om varifrån fisken kommer, och det är mer än de flesta menyer på kusten kan påstå.
Vilka restauranger har märket?
Kommunens egen förteckning över godkända verksamheter innehåller ett tjugotal namn, och de ligger utspridda över hela staden — inte bara vid hamnen. Ett urval, med adresserna som kommunen själv anger:
| Restaurang | Adress enligt kommunen |
|---|---|
| El Cantonet | Avda. Isla Formentera 5 |
| El Cantal | Avda. Isla Formentera 16 |
| Safrà | Avda. Juan Carlos I 36 |
| Real Club Náutico Calpe | Avda. del Port 14 |
| Casa Cantares | C/ Benidorm 2 |
| Umami | Plaza Colón 1 |
| La Muntanyeta | C/ Gran Bretaña |
| Hydra Calpe | Avda. Rosa de los Vientos |
| Tu Capricho | C/ Pintor Sorolla |
Fler står på listan — bland dem Andalucía, As de Oro, Bar Calpe, Baydal, Ca'Paus, Calentura Bistro, El Andaluz, El Carro I och Tata. Vi skriver inte ut omdömen om något av ställena; vi har inte ätit på dem. Det vi kan säga är att de finns, att de är kontrollerade av kommunen och skrået, och att de köper sin fisk två kvarter bort i stället för från en frysbil.
Listan ändras mellan omgångarna. Kolla den aktuella versionen på kommunens turistsidor innan du planerar en kväll runt ett visst namn.
Det som är Calpes eget på menyn
Kommunen lyfter själv fram några rätter som hör hemma just här, och de står sällan på en turistmeny. Llauna de Calp är ortens egen rätt. Putxero de polp är bläckfiskgryta. Arròs del senyoret är den skalade risrätten som är enklast att äta, och arròs amb fesols i naps, med bönor och rovor, är vintermat.
Fisken i bukten som köken arbetar med är främst marulk, makrill, bläckfisk och sardin, plus skaldjur. Den vita räkan från Calpes vatten är ortens mest omtalade råvara och den som lokalt anses vara stadens motsvarighet till rödräkan i Dénia. Räkor säljs på vikt — fråga efter dagspriset innan du beställer, precis som norrut. Vad rätterna faktiskt är för något går vi igenom i Costa Blancas mat.
Beställ riset på morgonen
Flera risrestauranger i Calpe vill att du ringer och förbeställer riset samma dag, särskilt på söndagar när hela staden äter ute. Det tar två minuter, det kostar ingenting, och det är skillnaden mellan att få pannan lagad från grunden klockan två och att stå i kö klockan halv tre. Se boka bord.
Tre områden med tre olika priser
Calpe är byggt i backe och utspritt på ett sätt som inte syns på kartan. Det märks på matpriserna.
Hamnen och Puerto har de flesta fiskrestaurangerna och den uppenbara kopplingen till lonjan. Det är också här flest besökare hamnar, och priserna följer efter. Gå in en gata från kajkanten så sjunker notan utan att råvarorna ändras.
Arenal-Bol, strandpromenaden söder om Peñón de Ifach, har den bredaste blandningen och de flesta ställen som håller öppet i januari. Här ligger också mycket av det internationella utbudet — Calpe har tyska, italienska, belgiska och asiatiska kök i en omfattning som få orter av samma storlek har.
Gamla stan uppe på höjden är där du hittar den spanska vardagen: färre menyer på engelska, fler dagslunchgäster som bor i Calpe. Kvarteret är litet, går att gå igenom på tio minuter, och är den del av staden som förändras minst mellan juli och februari. Läs mer om stadsdelarna i Calpe.
Prisnivån, och det som drar iväg
Calpe ligger mitt i kustens spann — dyrare än Benidorm, billigare än Moraira och Jávea. Dagens lunch på vardagar är fortfarande den bästa affären och den fungerar även på ställen som ser dyra ut på kvällen. Se äta billigt och bra.
Det som drar iväg är två saker: fisk och skaldjur som prissätts per kilo, och bord med utsikt över klippan. Den första kostnaden är svår att förutse — den följer auktionen, och den kan variera kraftigt från vecka till vecka. Den andra är förutsägbar och går att välja bort.
Fisk på vikt är inte ett menypris
Står det según mercado eller ett pris per hundra gram på menyn är det ingen prisuppgift, utan en upplysning om att vågen bestämmer. Be personalen visa fisken och säga ungefär vad den väger innan den går till köket. Det är fullständigt normalt att fråga, och ingen blir stött. Att låta bli är det vanligaste sättet att få en oväntad nota på den här kusten.
Är stjärnkrogarna värda det i Calpe?
Calpe är ortens verkliga överraskning på matkartan: en stad på under trettio tusen invånare med tre restauranger som haft Michelinstjärna. Det är fler än Alicante stad. En av dem stod i 2026 års guide angiven som stängd för renovering, så kolla restaurangens egen sida innan du planerar kvällen kring den.
Vi går igenom vad de kostar, hur långt i förväg man måste boka och vilka som serverar en billigare lunchmeny i stjärnkrogarna på Costa Blanca, så vi upprepar inte listan här. Det korta rådet: ät lunch på en av dem en vardag, och lägg resten av matpengarna på Peix de Calp-listan. Då får du båda delarna för ungefär vad en enda kvällsmeny hade kostat.
Skiljer sig sommaren från vintern?
Ja, men mindre än på de flesta orter. Calpe är en av de kustorter som faktiskt är kvar när gästerna åkt hem, och en stor del av restaurangerna på Arenal-sidan håller öppet året om. La Fossa-sidan norr om klippan blir däremot tydligt tystare från november.
Matmässigt är vintern bättre. Fisket går som vanligt, skaldjuren är bättre när vattnet är kallt, grytorna kommer in på menyerna och det går att få bord utan att boka. Det är också då de spanska helglunchgästerna dominerar restaurangerna i stället för besökarna, vilket märks på hur köken lagar.
På sommaren gäller det motsatta: boka, gå ut sent, och räkna med att hamnrestaurangerna är fulla varje kväll i juli och augusti. Vill du se auktionen är den däremot lika lugn året om — den är ett arbetsmoment, inte en föreställning.
Kommer man hit utan bil?
Ja. Spårvagnen mellan Benidorm och Dénia stannar i Calpe, men stationen ligger en bit från stranden och sista avgången kommer långt före en spansk middags slut. Ska ni äta sent behöver ni förbeställd taxi eller övernattning.
Kombinationen som fungerar bäst för en matdag: kom med spårvagnen på förmiddagen, gå upp på stranden eller runt saltsjön, ät riset klockan två, se auktionen klockan fem och åk tillbaka innan mörkret. En kväll i Altea femton minuter söderut är den vanligaste fortsättningen.
