Cova de Canelobre

Inne i berget Cabeçó d'Or ovanför byn Busot ligger en grottsal med ett valv på sjuttio meter — ett av de högsta i Spanien. Salen är över 80 000 kvadratmeter stor, håller sjutton till arton grader året om, och används till konserter, eftersom akustiken i ett bergrum av den storleken är något alldeles eget.

Praktiskt: grottan ligger drygt två mil från Alicante, du kommer in genom en fyrtiofem meter lång tunnel, besöket tar knappt en timme och du behöver kläder du inte fryser i. Det är den enda sevärdheten på Costa Blanca där du bör ta med tröja i juli.

Vad är det för sorts grotta?

Cova de Canelobre är en karstgrotta — den har lösts ut ur kalksten av vatten som sipprat ner genom sprickor under enormt lång tid. Berget den ligger i, Cabeçó d'Or eller Cabezón de Oro, är en av de kalkstenskammar som reser sig direkt bakom kusten och som ger hela regionen dess landskapsform.

Det som gör Canelobre ovanlig är proportionerna. De flesta turistgrottor är gångar och trånga salar där man går på led. Här öppnar sig i stället ett enda rum som är högre än det är brett, med ett valv som försvinner upp i mörkret. Den vanliga liknelsen är en katedral, och för en gångs skull är den befogad — 70 meter är högre än de flesta kyrkvalv i Europa.

Formationen som gett grottan dess namn står mitt i salen: el canelobre, valencianska för kandelabern, en stalagmit som byggts upp droppe för droppe. Den anges vara över hundratusen år gammal. En annan grupp kallas La Sagrada Familia, och där reser sig en pelare på över tjugofem meter. Belysningen är riktad för att förstärka just de formerna, vilket gör att grottan ser mer teatralisk ut än den är i dagsljus — något att veta innan man fotograferar.

Åldern brukar anges till mer än 800 000 år, vilket ska läsas som en storleksordning och inte som ett mätvärde. Det viktiga är principen: varje millimeter kalk i taket och på golvet har lämnats av en enda vattendroppe som avdunstat, och droppen kommer från regn som fallit på berget ovanför. Det är samma kalksten och samma vattenvägar som skapat Cova Tallada vid kusten och källorna vid Fonts de l'Algar — tre helt olika platser, samma geologiska maskineri.

Varför spelas det konserter i en grotta?

För att rummet fungerar. Ett slutet kalkstensvalv med den här volymen ger en lång, jämn efterklang utan de skarpa reflexer som gör många konsertlokaler svåra, och publikplatserna kan byggas på golvet under valvet. Programmet består framför allt av klassiskt och jazz, och det handlar om ett fåtal konserter per år, inte en löpande scen. Vill du gå på en måste du planera efter programmet, inte tvärtom.

Ljudupplevelsen är den halva anledningen. Den andra är att man sitter i ett mörkt bergrum med sjuttio meter sten över sig. Det är inte alla som tycker det är behagligt, och det leder till en ärlig varning längre ner i den här artikeln.

Grottan i inbördeskriget

Den tunnel du går in genom är inte naturlig. Den sprängdes under spanska inbördeskriget, när republikanska sidan använde grottan först som krutförråd och sedan som skyddad flygmotorverkstad. Tre metallplattformar restes inne i salen, och där monterades motorer till det sovjetiska jaktplanet Polikarpov I-16 — planet spanjorerna kallade Mosca.

Logiken var enkel: en verkstad inne i ett berg går inte att bomba. Att den öppning som gjordes för att få in flygmotorer i dag är den ingång turister använder är en av de mer konkreta kopplingarna mellan kriget och vardagen i provinsen. Turistdriften kom igång 1963, och grottan förvaltas i dag av provinsstyrelsen i Alicante.

Öppettider och pris

Uppgifterna nedan är kontrollerade mot förvaltarens egen information i augusti 2026. Öppettider och priser ändras — kontrollera dagen före besöket om du reser långt.

Entrén var vid kontrollen 7,00 € för vuxen i kombinationsbiljett med musikinstrumentmuseet på platsen, 4,50 € för grupper och pensionärer, 3,50 € för barn 5–14 år och gratis för barn under fem. Besöket sker i sällskap av guide, och rundvandringen tar runt fyrtio minuter.

Hur tar man sig dit?

I praktiken behöver du bil. Vägen upp från Busot är smal och slingrig med tvära kurvor och möte i vissa partier, och den sista biten stiger brant. Det finns parkering vid grottan. Kör du husbil eller en stor hyrbil: gör det inte i mörker, och räkna med backning på minst ett ställe om du möter en buss.

Busot i sig är en liten vitkalkad by som är värd tjugo minuter, och sträckan dit går genom ett inland som få hinner se. Ett vanligt upplägg är att kombinera grottan med El Campello på kusten eller med Jijona, turrónstaden, som ligger på andra sidan bergen. Ska du planera hela dagen finns fler idéer i de bästa dagsturerna. Byn och grottan har också en egen ortssida under Busot och Canelobre-grottan.

Passar besöket för alla?

Nej. Två grupper bör tänka efter.

Den som är obekväm i trånga eller mörka utrymmen. Salen är visserligen enorm, men vägen in går genom en fyrtiofem meter lång tunnel i berg, och det finns ingen möjlighet att gå ut på egen hand mitt under guidningen. Är klaustrofobi ett problem är det bättre att avstå än att pröva.

Den med nedsatt rörlighet. Inne i grottan finns trappor och ramper på lutande, ofta fuktigt underlag. Det är inte en rullstolsvänlig miljö, och sköra ben har svårt med steghöjderna. Fler platser som fungerar bättre finns under tillgänglighet på Costa Blanca.

För barn är det däremot en av de bättre utflykterna i provinsen. Mörkret, belysningen och krigshistorien tillsammans brukar hålla intresset uppe hela vägen, och det finns inget som lockar till att springa iväg. Fler tips av samma sort står i vad gör man när det regnar? — och regnväder är faktiskt en av de bästa dagarna att åka hit, av uppenbara skäl.

Är grottan värd omvägen på sommaren?

Ja, av ett skäl som ingen broschyr framhäver: den är sval. En eftermiddag i juli eller augusti när kusten ligger på trettio grader och stränderna är fulla är en timme i sjutton graders bergluft ett genuint andrum, och Cabeçó d'Or ligger nära nog för att fungera som halvdagsflykt från Alicante eller Benidorm.

Utanför säsong faller argumentet delvis, men då är i stället vägen dit vackrare och du delar grottan med färre. Vintern är också den enda tiden på året då du bör kolla stängningstiden extra noga — den sista guidningen släpps in långt före den angivna stängningen, och att komma tjugo i fem en tisdag i januari betyder att du kört förgäves.