Äta i Jávea och Dénia

Den här delen av kusten är provinsens dyraste att äta på, och den enda som har en Unesco-utmärkelse för sin mat. Dénia är sedan 2015 Unesco Creative City of Gastronomy, och motiveringen handlade om två saker: rödräkan och risodlingstraditionen. Jávea tio minuter söderut har ingen sådan titel men två Michelinstjärnkrogar och en tätare koncentration av bra kvällsrestauranger.

Praktiskt betyder det att du kan äta extremt bra här, men att notan kan bli tre gånger så hög som i Torrevieja för samma antal rätter. Den här artikeln handlar om var pengarna faktiskt gör skillnad, och var du betalar för läget i stället för för maten.

Vad kostar rödräkan egentligen?

Mer än du tror, och den säljs på vikt. Gamba roja de Dénia prissätts per hundra gram eller per kilo, och priset följer auktionen samma dag — det är alltså inte ett fast menypris. En portion till två personer kan hamna var som helst mellan trettio och långt över hundra euro beroende på storlek och säsong. Fråga alltid efter dagspriset och vikten innan du säger ja.

Räkan är röd, tunn i skalet och äts i princip alltid enkelt tillagad: kokt eller grillad på plancha, med salt. Ju finare kök, desto mindre görs det med den. Att servera den i en sås eller i en risrätt betraktas lokalt som slöseri — undantaget är att huvudena pressas ur för smakens skull, vilket många förstagångsbesökare inte vet att man ska göra.

Säsongen är den detalj som sparar mest pengar. Rödräkan fiskas året runt men anses vara bäst och rimligast prissatt under det kallare halvåret, ungefär oktober till maj, när efterfrågan från sommarens restauranger fallit bort. I augusti betalar du toppris i en fullsatt hamn.

Dénia — hamnen, marknaden och gamla stan

Dénia är tredelad ur matsynpunkt, och skillnaden mellan delarna är stor.

Marknaden

Mercat Municipal på Carrer Magallanes är stadens bästa startpunkt, och den kräver ingen bokning. Fiskdelen ligger i den mindre hallen och säljer det som kommit in från hamnen samma morgon; fiskarskrået har eget stånd. I den stora hallen finns kött, grönsaker, bröd och ett antal barer där du kan äta stående. Marknadshallar öppnar tidigt och stänger vid lunch — hela genomgången finns i Mercado Central och mathallarna.

Hamnen och Les Rotes

Längs hamnen ligger restaurangraden som de flesta besökare hittar först. Det är där utsikten finns, och där priserna är högst i förhållande till maten. Kvaliteten varierar rejält. Vill du ha havet nära och maten seriös är vägen ut mot Les Rotes, söder om stadskärnan, ett bättre val — där ligger flera fiskrestauranger med samma utsikt och mindre genomströmning.

Gamla stan under borgen

Gränderna mellan Carrer Loreto och foten av slottet är stadens tapasstråk. Här äter du billigare än nere vid vattnet, och det är hit lokalbefolkningen går på fredagskvällen. Carrer Loreto är helt kantad av uteserveringar från maj till oktober.

Jávea — tre orter i en

Jávea består av tre skilda delar, och de har olika matutbud. Blandar du ihop dem hamnar du fel.

Arenal är där de flesta svenskar hamnar, eftersom det är den enda riktiga sandstranden — se stränder i Jávea. Det är trevligt på kvällen och alldeles utmärkt för ett glas. För mat är gamla stan uppe på höjden ett betydligt bättre köp, och det ligger bara några minuter bort med bil.

Var ligger stjärnkrogarna?

Fem av provinsens tretton Michelinstjärnrestauranger ligger i de här två orterna eller alldeles intill. Dénia har Quique Dacosta med tre stjärnor och Peix i Brases med en. Jávea har BonAmb med två stjärnor och Tula med en. Alldeles söder om ligger dessutom Casa Bernardi i Benissa med en stjärna.

Det gör den här kuststräckan till Spaniens tätaste stjärnkluster utanför de stora städerna. Vad det kostar, hur långt i förväg du behöver boka och vilken av dem som passar en förstagångsbesökare bäst går vi igenom i stjärnkrogarna på Costa Blanca. Det korta svaret: månader, inte veckor — och läs boka bord innan du försöker.

Riset — vad du beställer i stället för paella

Marina Alta har egna risrätter som sällan står med i turistmenyerna. Arròs a banda finns förstås, men de två som verkligen hör hemma här är arròs del senyoret, där allt skaldjur är skalat i förväg så att du slipper använda fingrarna, och arròs amb fesols i naps på vintern. Fideuà, som är samma sak med nudlar, går vi igenom separat i fideuà.

Två praktiska regler gäller överallt på den här kusten. Ris är lunchmat, inte kvällsmat. Och det lagas när du beställer det, vilket betyder trettio till fyrtiofem minuters väntan — flera risrestauranger vill att du ringer på förmiddagen och beställer riset till en bestämd tid. Hela resonemanget står i var man äter bäst paella.

Vad skiljer säsongerna åt?

Mer än på någon annan del av kusten. Jáveas hamn och Arenal går på högvarv från juni till september och blir märkbart tystare i november. En del restauranger i Arenal stänger helt under vintern, andra kortar veckan till torsdag–söndag. Dénia klarar sig bättre eftersom staden har en stor fast befolkning och en fungerande hamn året om.

Det finns en fördel med lågsäsongen som är lätt att missa: det är då du kan gå in på en av de bättre restaurangerna utan att ha bokat i förväg, och det är då rödräkan kostar minst. Vill du ha bordet vid vattnet i augusti måste du boka veckor i förväg — se restauranger med havsutsikt.

Hur tar du dig hit, och var parkerar du?

Bil är det enkla svaret. TRAM linje 9 går ända till Dénia från Benidorm, men den tar omkring hundra minuter och stannar inte i Jávea — dit behövs buss eller bil. Från flygplatsen räknar du med drygt en timme norrut, se från flygplatsen till Calpe, Jávea och Dénia.

Parkeringen är den verkliga flaskhalsen på sommarkvällarna. I Dénias hamn och i Jáveas Arenal är gatuplatserna slut långt före middagstid i juli och augusti; räkna med att gå tio minuter från bilen eller använda betalparkering. Generella regler och zonfärger står i parkering på Costa Blanca.

Ska du jämföra med kusten söderut är kontrasten störst mot Benidorm, där utbudet är bredare och priserna lägre, och minst mot Altea och Moraira, som ligger i samma prisklass men med en annan sorts kväll.