Äger du en bostad i Spanien utan att vara skattemässigt bosatt här ska du lämna en spansk deklaration varje år — även om bostaden står tom, även om du aldrig hyrt ut den och även om du bara är där tre veckor på sommaren. Blanketten heter modelo 210 och skatten kallas impuesto sobre la renta de no residentes, IRNR. Den bygger på tanken att en bostad du kan använda ger dig en förmån, och förmånen beskattas.
Det är den enskilt vanligaste luckan hos svenskar med lägenhet på kusten. Man betalar IBI till kommunen, tycker att man gjort sitt, och vet inte att den statliga deklarationen är en helt annan sak med en helt annan blankett och en helt annan förfallodag. Skulden preskriberas inte av sig själv, och den dyker upp när bostaden ska säljas.
YMYL: kontrollera mot källa och ta hjälp
Alla lagrum och frister nedan är lästa i konsoliderad lagtext hos Boletín Oficial del Estado den 16 augusti 2026 — inte hämtade ur en sammanfattning. Skattesatser, procentsatser och inlämningsfrister ändras ändå, och en enda felaktig ruta i blanketten kan bli dyr. Den här texten är en beskrivning av regelverket, inte skatterådgivning. Anlita en gestor, en revisor eller en skattejurist för ditt eget fall.
Vem måste lämna modelo 210?
Varje fysisk person som äger fast egendom i Spanien utan att ha skattehemvist här. Är ni två som äger bostaden tillsammans lämnar ni en deklaration var, på var sin andel — det är inte ett hushåll som deklarerar utan en person. Ett par som äger femtio–femtio lämnar alltså två blanketter varje år.
Är du däremot skattemässigt bosatt i Spanien gäller inte modelo 210 utan den vanliga spanska inkomstdeklarationen. Var gränsen går är inte enbart en fråga om att räkna dagar — se 183-dagarsregeln och skattehemvist och skatt när du bor i Spanien. Övervintraren som är här fyra månader är i normalfallet icke-bosatt och deklarerar på modelo 210.
Hur räknas skatten när bostaden står tom?
På ett schablonbelopp som kallas renta imputada, alltså en tillräknad inkomst. Enligt artikel 24.5 i lagen om skatt för icke-bosatta beräknas den enligt inkomstskattelagens regler, och artikel 85 i Ley 35/2006 säger att beloppet är 2 procent av taxeringsvärdet (valor catastral). Ligger bostaden i en kommun där taxeringsvärdena har setts över genom en allmän värdering som trätt i kraft under beskattningsåret eller under de tio föregående beskattningsåren är procentsatsen i stället 1,1 procent. Saknar bostaden taxeringsvärde används 1,1 procent på halva anskaffnings- eller kontrollvärdet.
På det schablonbeloppet läggs sedan skattesatsen. Enligt artikel 25.1 a är den generella satsen 24 procent, men 19 procent för personer med hemvist i ett annat EU-land eller i EES-stat med informationsutbyte. Svenskar betalar alltså 19. Skatten förfaller den 31 december varje år enligt artikel 27.1 c.
Räkneexempel för en tom bostad
Taxeringsvärde 90 000 €, kommunen har inte reviderat värdena de senaste tio åren, alltså 2 procent: schablonbeloppet blir 1 800 €. Skattesats 19 procent för en person bosatt i Sverige ger 342 € för hela året. Äger ni bostaden hälften var betalar ni 171 € vardera — på var sin blankett. Har kommunen reviderat värdena inom tioårsfönstret blir schablonen 990 € och skatten 188 €. Lagrum: TRLIRNR art. 24.5, 25.1 a och 27.1 c samt Ley 35/2006 art. 85, BOE 16 augusti 2026.
När ska blanketten lämnas in?
Det beror på vilken inkomst du deklarerar, och fristerna ändrades nyligen. De står i artikel 5 i Orden EHA/3316/2010, i dess gällande lydelse.
| Typ av inkomst | Frist |
|---|---|
| Schablonintäkt för egen bostad (tom eller egen användning) | 1 april–31 december året efter |
| Hyresintäkt med skatt att betala | De första 20 dagarna i april året efter |
| Deklaration med nollresultat | 1–20 januari året efter |
| Deklaration med belopp att återfå | Från 1 februari året efter |
| Vinst vid försäljning av fastighet | Tre månader, räknat efter att en månad gått från överlåtelsen |
Lägg märke till raden om hyresintäkter. Tidigare deklarerades de kvartalsvis; numera lämnas de en gång om året, i april året efter, oavsett om du deklarerar varje objekt för sig eller sammanslaget. Det förenklar vardagen för den som hyr ut, men det är också skälet till att äldre svenska guider och gamla forumtrådar ger fel svar på just den frågan.
Vad får jag dra av om jag hyr ut?
Som person med hemvist i ett annat EU- eller EES-land får du enligt artikel 24.6 i lagen om skatt för icke-bosatta dra av kostnader som har direkt samband med de intäkter du haft i Spanien, enligt inkomstskattelagens regler. I praktiken handlar det om sådant som samfällighetsavgift, IBI, försäkring, räntor, reparationer och avskrivning på byggnaden — proportionerat till den tid bostaden faktiskt varit uthyrd.
Den rätten är inte självklar och den är värd att förstå som ett EU-privilegium. Ägare med hemvist utanför EU och EES saknar avdragsrätten och beskattas dessutom med 24 procent på bruttointäkten. Det är därför brittiska ägare på kusten efter Brexit betalar väsentligt mer i skatt än sina svenska grannar för identiska lägenheter — och därför man aldrig ska översätta en brittisk guide om spansk skatt rakt av.
För de månader bostaden inte är uthyrd gäller schablonintäkten, proportionerat efter antal dagar. Ett år med tre månaders uthyrning och nio månaders tomgång ger alltså två poster: hyresintäkt för nittio dagar och schablon för resten.
Registret för korttidsuthyrning
Tänker du hyra ut kort tid till turister räcker det inte med skattedeklarationen. Sedan Real Decreto 1312/2024 krävs ett unikt registreringsnummer för att alls få annonsera bostaden på plattformar som Airbnb eller Booking; bestämmelserna fick verkan den 1 juli 2025. Därtill kommer regionens turistregler och kommunens egna regler — Alicante antog sin reglering av turistboende den 18 december 2025. Och samfälligheten kan ha fattat beslut i frågan; se comunidad de propietarios.
Vad händer när du säljer?
Två saker sker parallellt, och båda är lagreglerade. Köparen är enligt artikel 25.2 skyldig att hålla inne 3 procent av den avtalade köpeskillingen och betala in beloppet som förskott på din skatt. Det görs på modelo 211 inom en månad från överlåtelsen, och köparen ska lämna dig ett exemplar som kvitto. Betalas beloppet inte in svarar den sålda bostaden för det — vilket är skälet till att en köpare aldrig kan hoppa över steget.
Du som säljer deklarerar sedan din kapitalvinst på modelo 210, med de tre inbetalade procenten avräknade. Blev vinstskatten lägre än förskottet får du tillbaka mellanskillnaden, men bara om du faktiskt lämnar deklarationen. Och skattemyndigheten kontrollerar i det läget gärna om schablonskatten för tidigare år är betald. Det är där gamla försummelser kommer ikapp folk.
Utöver detta kommer den kommunala markvärdeskatten plusvalía. Är säljaren en icke-bosatt fysisk person blir köparen skattskyldig i säljarens ställe enligt artikel 106.2 i lagen om kommunala finanser. Det är en fälla som saknas i de flesta svenska guider och som får konsekvenser i förhandlingen — läs fallgropar vid bostadsköp och vad kostar det att köpa.
Modelo 210 och IBI — inte samma sak
Det tål att sägas en gång till, eftersom förväxlingen är så vanlig. IBI är kommunens fastighetsskatt, betalas till kommunen eller dess uppbördsorgan, faktureras automatiskt och kan sättas på autogiro. Modelo 210 är en statlig skatt som du ansvarar för att deklarera; ingen skickar dig ett inbetalningskort och ingen påminner dig. Båda ska betalas, och de har olika förfallodagar. Se IBI och löpande avgifter för den kommunala sidan.
Slutligen: bor du här mer eller mindre permanent är det inte modelo 210 du ska fundera på utan om du redan är skattskyldig i Spanien fullt ut, och hur din svenska pension då beskattas. Skatteavtalet mellan Sverige och Spanien från 1976 delar pensionerna i två — se pension när du bor i Spanien. Att lämna modelo 210 år efter år samtidigt som man i praktiken bor här är ingen lösning; det är en risk. Ta det med en revisor innan det blir en utredning.
