Simning i öppet vatten

Att simma en kilometer längs kusten i stället för fram och tillbaka mellan bojarna är en av de bästa sakerna Costa Blanca har att erbjuda den som redan simmar. Vattnet är klart, det är över 22 grader mellan ungefär 135 och 162 dygn om året, och det finns simklubbar och tävlingar i öppet vatten från april till långt in på hösten.

Det finns också tre saker som gör den här kusten farligare för långsimmare än den ser ut: båttrafiken utanför bojlinjen, strömmarna vid uddarna och hamnmynningarna, och att röd flagga är ett förbud och inte ett råd. Vi tar dem i den ordningen, för det är i den ordningen de skadar folk.

Var går gränsen för var jag får simma?

Badzonen är området mellan stranden och bojlinjen. Där är båttrafik förbjuden. Finns inga bojar utlagda räknas i stället en 200 meter bred remsa från strandlinjen vid stränder, och 50 meter längs övrig kust. I utmärkta genomfartskanaler får båtar passera, men bara vinkelrätt mot kusten och i högst tre knop.

Innanför bojarna är du alltså skyddad av regelverket. Utanför dem är du en liten mörk prick i vågorna för någon som kör en motorbåt i motljus, och du har inte företräde bara för att du är en människa. Det är den enskilt viktigaste insikten för den som vill simma långt här: simma parallellt med kusten innanför bojlinjen, inte rakt ut.

Var är det säkert att simma långt?

De långa, flacka stadsstränderna med livräddarbevakning och utlagd bojlinje hela säsongen. Det är inte de vackraste platserna, men det är de säkra.

Playa de San Juan utanför Alicante är den självklara: lång, rak, jämnt djup och med simklubbsverksamhet. Här arrangeras också simlopp — det är på den här stranden provinsens mest etablerade tävlingar i öppet vatten hålls. Se Playa de San Juan.

Playa de Levante och Poniente i Benidorm är breda, bevakade och har bojlinjer hela sommaren. Poniente är den lugnare av de två och därför bättre att simma sträckor på. Se Playa de Poniente.

Playa de La Mata och Guardamars stränder i söder ger dig flera kilometer obruten sandstrand. Se Playa de La Mata och stränder i Guardamar.

Albirs bukt och Alteabukten är skyddade av bergen och har sällan besvärlig sjö, men botten är sten och grus — ta simskor för i- och urgången. Se Albir.

Var ska man inte simma?

Fyra platstyper, och de har alla samma logik: där vatten tvingas runt något eller genom något blir det ström.

• Uddar och kapar. Runt Cap de Sant Antoni, Peñón de Ifach och Serra Geladas klippfot ökar strömmen och sjön blir förvirrad. Vackert vatten, dåligt simvatten.
• Hamninlopp. Dénia, Alicante, Torrevieja, Santa Pola, Villajoyosa. Att simma tvärs över ett hamninlopp är att korsa en motorväg där förarna inte kan bromsa.
• Flodmynningar. Segura vid Guardamar för ut ström och grumligt vatten, särskilt efter regn.
• Små vikar med smal öppning. Vattnet som vågorna pressar in måste ut någonstans, och det gör det i en ström längs ena sidan.

Efter kraftigt regn ska du dessutom hålla dig borta från vattnet överallt i ett par dygn. Regnvattnet spolar med sig allt från vägar och avlopp, och det är då badvattenkvaliteten är som sämst. Se gota fría och höstregnen.

Hur kallt är vattnet på vintern?

Kallare än de flesta räknar med, och kallast i februari — inte i januari. Femårsmedel för 2021–2025 utanför Alicante ser ut så här:

Fjorton och en halv grad är fullt simbart i våtdräkt och en kort dust utan. Det som gör vintersimning riskabelt här är inte kylan i sig utan att stränderna är obevakade utanför säsongen: ingen livräddare, ingen flagga, ingen som ser att du inte kommit upp. Fler siffror i badtemperatur månad för månad.

Vill du simma året runt är det klubbarna du ska söka upp. Det finns simsällskap längs hela kusten som simmar i grupp på morgnarna, och det är den enda formen av vintersimning i öppet vatten jag skulle rekommendera någon.

Vilken utrustning behövs?

Fyra saker, varav en är oförhandlingsbar.

Simboj — den uppblåsbara oranga eller rosa bojen som släpas efter i ett midjebälte. Den bär inte dig i normalt bruk, men den gör dig synlig för båtar på ett helt annat sätt än ditt huvud gör, och den går att vila på om du får kramp. Det här är den enda utrustningsdetalj jag skulle kalla obligatorisk för öppet vatten.

Glasögon med tonade glas, eftersom du simmar mot morgonsolen längs en östkust. Våtdräkt från november till maj — 3 mm räcker gott. Badmössa i signalfärg, av samma skäl som bojen.

Finns det tävlingar att anmäla sig till?

Ja, gott om dem. Öppet vatten är en stor sport i Spanien, och Alicanteprovinsen har lopp — travesías a nado — spridda över hela säsongen, från korta familjelopp på en halv kilometer till distanser över flera kilometer. Vårens och sommarens kalender fylls på löpande av kommuner, simklubbar och simförbundet.

Anmälan sker nästan alltid online i förväg och kräver ofta licens eller ett tillfälligt dagslicensköp samt läkarintyg för de längre distanserna. Kontrollera kraven när du anmäler dig, inte i startfållan. Vill du bara prova är de kortaste loppen på stadsstränderna en bra ingång: ordentlig säkerhetsuppbackning med följebåtar och kajaker, vilket är precis den bevakning du inte har på egen hand.

Var det inte maneter?

Ibland, och det är den fråga som oftast avgör om folk hoppar i eller inte. Manetförekomsten varierar med vindriktning och år, och en östlig vind under några dagar kan föra in dem mot kusten. Livräddarna hissar särskild flagga när det är aktuellt.

Blir du bränd är rådet från spanska Röda korset entydigt: skölj med havsvatten, aldrig sötvatten, kyl med en påse, och rör eller gnugga inte. De avråder uttryckligen från ättika, sprit, ammoniak och urin — de gamla husmorsråden gör oftast saken värre. Hela genomgången finns i maneter, strandflaggor och badsäkerhet.

Vill du hellre titta ner än simma rakt fram finns de bästa platserna i bästa snorklingen och snorkling, kajak och SUP. Letar du efter stränder med bemannad bevakning är stränder med livräddare rätt lista, och för hela kustens badurval Costa Blancas bästa stränder. Simmar du från båt gäller reglerna åt andra hållet — se segling och båtcharter.