Ja. Kranvattnet på Costa Blanca är dricksvatten i lagens mening och kontrolleras mot samma EU-baserade gränsvärden som svenskt kommunalt vatten. Det är säkert att dricka, borsta tänderna i, koka pasta i och ge till barn.
Att nästan alla ändå köper flaskvatten beror inte på säkerheten utan på smaken. Vattnet här är mycket hårt — kalkrikt — och det märks direkt för en svensk som är van vid mjukt vatten. Det är hela förklaringen, och det är också varför svaret på frågan ser olika ut beroende på om du är här i en vecka eller ska bo här.
Kan man dricka kranvattnet på Costa Blanca?
Ja, om inget annat anges. Kraven på dricksvatten i Spanien regleras i kungligt dekret RD 3/2023, som genomför EU:s dricksvattendirektiv och sätter tekniska och hygieniska krav på vattnet hela vägen från råvattentäkten till konsumentens kran. Leverantörerna är skyldiga att analysera vattnet löpande och att rapportera resultaten.
Det finns dessutom något ovanligt användbart för den som vill kontrollera själv: SINAC, det nationella informationssystemet för dricksvatten, som drivs av hälsoministeriet. Där kan vem som helst slå upp sin egen kommun och se aktuella analysvärden för vattnet i just den försörjningszonen — inklusive hårdhet, klorhalt och de parametrar som mäts. Det är öppet för allmänheten och kräver ingen inloggning. Ska du köpa bostad eller hyra långtid i en ort du inte känner är det värt de fem minuterna.
Varför smakar vattnet så mycket?
För att det är kalkrikt. Berggrunden längs hela Levantekusten är kalksten, och vattnet tar upp kalcium och magnesium på vägen. Alicanteområdets vatten klassas som mycket hårt enligt de europeiska hårdhetsskalorna. Det ger en tydlig mineralsmak som många svenskar upplever som "gammal" eller metallisk första dagarna, och som de flesta vänjer sig vid inom en vecka.
Hårt vatten är inget hälsoproblem — kalcium och magnesium är näringsämnen — men det syns överallt i vardagen. Vattenkokaren får ett vitt lager på några veckor, duschmunstycket sätter igen, tvättmaskinen behöver avkalkningsmedel och tvålen löddrar sämre. Bor du här permanent är avkalkning en löpande hushållssyssla, och många installerar ett filter eller en avhärdare. Mer om den sortens praktiska skillnader finns i vardagen som bosatt.
Varifrån kommer vattnet?
Det här är faktiskt en intressant historia, och den förklarar en del av smaken. Vattenförsörjningen i södra delen av provinsen sköts av Mancomunidad de los Canales del Taibilla (MCT), ett statligt organ som levererar dricksvatten till 80 kommuner i provinserna Murcia, Alicante och Albacete — 35 av dem i Alicanteprovinsen. Systemet försörjer omkring 2,4 miljoner invånare, en siffra som på sommaren passerar tre miljoner.
Vattnet kommer från tre håll, och fördelningen är inte den man gissar. Enligt MCT:s egen redovisning kommer numera den största enskilda delen från avsaltat havsvatten: cirka 85 kubikhektometer, mot 76 från Tajo-Segura-överledningen och 48 från floden Taibilla. Organisationen driver sex vattenverk och fyra avsaltningsanläggningar.
Kort om vattnet
Kranvattnet är drickbart och regleras av RD 3/2023. Det är mycket hårt och smakar därefter. Största enskilda källan i södra provinsen är i dag avsaltat havsvatten. Vill du se värdena för din egen ort: sök upp kommunen i hälsoministeriets öppna register SINAC.
Att en så stor del av vattnet är avsaltat säger något viktigt om regionen: det här är en av Europas torraste kuster, och den lever på vatten som transporteras hit eller tillverkas ur havet. Det förklarar varför spanjorer på Costa Blanca reagerar starkt på slösaktig vattenanvändning, varför poolerna i vissa kommuner regleras under torrperioder, och varför regnet — även när det kommer som skyfall om hösten — är ett samtalsämne här på ett sätt det inte är hemma.
Är isen och salladen säkra?
Ja. Restaurangis tillverkas av kranvatten eller köps in färdig, och båda delarna omfattas av livsmedelskontrollen. Sallad sköljd i kranvatten är lika säker som sallad sköljd i svenskt kranvatten. Du behöver inte be om dryck utan is, och du behöver inte undvika råa grönsaker.
Det som däremot är vanligt bland svenska besökare är magbesvär som inte har med vattnet att göra alls: värmen, uttorkningen, mer alkohol än vanligt, måltider vid helt andra tider än hemma och mat med mer olivolja och mer vitlök än man är van vid. Läs om de spanska måltidstiderna och om värme och vätskebalans. Får du besvär som inte går över, eller feber, ska du kontakta vårdcentral eller apotek på plats — se vård på Costa Blanca och apoteken. Ingenting av det här ersätter en läkarbedömning.
Kranen i huset är inte alltid kommunens ansvar
Leverantören ansvarar för vattnet fram till fastigheten. Därefter är det fastighetens egen installation som gäller — rör, eventuell tank (depósito) och varmvattenberedare. I äldre hus och i vissa urbanisationer med egen tank kan vattnet därför smaka annorlunda än grannhusets, särskilt om lägenheten stått tom en tid. Har du kommit till ett boende som varit obebott: spola kallvattnet ordentligt i några minuter innan du dricker det. Samma sak gäller efter en längre bortavaro i din egen bostad.
Behöver jag köpa flaskvatten?
Nej, men de flesta gör det ändå, och det kostar nästan ingenting. En sexpack med stora flaskor i en spansk livsmedelsbutik kostar en bråkdel av vad motsvarande gör i Sverige — Spanien ligger enligt Eurostats prisnivåindex generellt lägre än Sverige på livsmedel, och just flaskvatten är extremt billigt här. Butiksvatten i femlitersdunk är det övervintrarna köper.
Vill du slippa släpa: en enkel kolfilterkanna tar bort det mesta av smaken utan att göra något åt hårdheten, och kostar mindre än en veckas flaskvatten. Det är den lösning de flesta som bor här landar i. Se också prisnivån på Costa Blanca för vad matvarorna faktiskt kostar.
På restaurang serveras vatten normalt på flaska och debiteras. Att be om kranvatten, agua del grifo, går an och är sedan 2022 något serveringsställen faktiskt är skyldiga att erbjuda gratis. Kravet står i Ley 7/2022 artikel 18.3, den spanska avfallslagen, och gäller alla restauranger, barer och kaféer sedan april 2022. Lagen säger att gästen alltid ska erbjudas möjligheten att dricka icke förpackat vatten utan kostnad. Efterlevnaden är ojämn och många ställen gör det motvilligt, men du har rätt att fråga. Beställer du agua mineral får du flaskvatten, kolsyrat om du säger con gas och utan om du säger sin gas. Fler sådana fraser finns i parlören.
Skiljer det sig mellan orterna?
Ja, men mindre än ryktet säger. Hela kusten från Dénia till Torrevieja har hårt vatten, och överallt är det drickbart. Skillnaderna handlar om vilken blandning av flodvatten, överlett vatten och avsaltat vatten som just den zonen får, och det varierar över året beroende på nederbörd och på hur mycket som släpps igenom överledningen.
Det finns en spridd uppfattning bland utländska besökare att vattnet i Benidorm eller Torrevieja skulle vara sämre än på norra kusten. Den bygger på smakskillnader, inte på analysvärden. Vill du veta hur det faktiskt ligger till i din ort: slå upp den i SINAC i stället för att fråga i en Facebookgrupp.
Fyll flaskan, inte kundvagnen
Ta med en tom flaska hemifrån och fyll den på boendet. Under en het dag på stranden eller på en vandring är det viktigare att du faktiskt dricker tillräckligt än att vattnet smakar bra. Frys flaskan halvfull över natten och fyll på med kranvatten på morgonen — då håller den sig kall till eftermiddagen. Se också packlistan.
Ett sista påpekande: dricksfontäner i parker och på promenadstråk är i regel kopplade till det kommunala nätet och går bra att dricka ur. Skyltar det agua no potable — icke drickbart vatten — gäller det dock bokstavligt. Sådana skyltar sitter vid bevattningsuttag och vid dekorativa fontäner, och de är inte en formalitet.
