Spanjorer dricker sangria. Bara inte särskilt ofta, och nästan aldrig i den situation där svenskar dricker den — mitt på dagen, på en uteservering, till maten. Sangria är i Spanien en festdryck: något man blandar i en stor kanna hemma när det är många på besök, eller beställer i grupp sent på kvällen.
Det svalkande vinet till lunchen heter tinto de verano och är ungefär det enklaste som finns: rött vin och kolsyrad citrondryck, halva mot halva, is och en citronskiva. Det kostar en bråkdel av vad sangria kostar på samma uteservering, innehåller mindre alkohol, och de flesta som provar båda föredrar det. Här är skillnaden, varför den finns, och hur du känner igen den sangria som är gjord på det som blev över.
Vad är egentligen sangria?
Juridiskt är sangria inte ett vin utan en aromatiserad vinbaserad dryck. EU:s förordning om aromatiserade vinprodukter definierar den som en dryck framställd av vin och smaksatt med naturliga extrakt eller essenser av citrusfrukt, med en alkoholhalt på minst 4,5 och högst 12 volymprocent. Kryddor, sötning och kolsyra får tillsättas.
Namnet är dessutom skyddat på ett sätt de flesta inte känner till. Bara produkter tillverkade i Spanien eller Portugal får säljas under beteckningen "Sangría". Görs den i ett annat EU-land måste den heta "aromatiserad vinbaserad dryck" och kompletteras med orden "framställd i" och landets namn. Den vita motsvarigheten har ett eget namn: Clarea, gjord på vitt vin under i övrigt samma regler.
Det säger också något om vad sangria är tänkt att vara. Basen är ett enkelt rött vin, inte ett fint. Poängen är svalkan, citrusen och att en kanna räcker till ett helt bord. Det finns inget originalrecept och inget skyddat innehåll utöver vin och citrus — allt annat är hemmets eller barens sak.
Så känner du igen den dåliga sangrian
Problemet är inte att sangria är dåligt. Problemet är att den på turiststråken har blivit ett sätt att sälja billig alkohol dyrt. Några tecken återkommer, och de går att läsa av innan du beställer:
- Den tappas ur kran eller kommer färdigblandad i en dunk. En sangria som görs på beställning tar några minuter och innehåller frukt som skurits samma dag.
- Färgen är lysande röd eller rosa. Rött vin med frukt i blir mörkt och grumligt, inte klarrött.
- Frukten är fryst och kall i mitten. Fryst frukt går bra hemma, men på restaurang betyder det att kannan blandades för en timme sedan.
- Den smakar mer sprit än vin. Konjak och likör används ofta för att dölja att vinet är dåligt. En sangria ska smaka vin och citrus, inte brännvin.
- Priset står per kanna utan att det framgår vad som är i. Jämför med vad ett glas husets vin kostar på samma ställe, så ser du vad du betalar för isen.
Ingenting av det här är olagligt eller farligt. Men den som beställer en kanna sangria på en uteservering i Benidorm betalar ofta lika mycket som för en flaska anständigt vin från Alicante, och får en produkt som är gjord för att döljas av socker.
Tinto de verano — det spanjorerna faktiskt dricker
Namnet betyder "sommarens röda". Grunden är rött vin och gaseosa — en lätt sötad kolsyrad läsk som säljs i varje spansk butik och som är så förknippad med ett enda märke att många helt enkelt beställer "un tinto con Casera". Alternativet är en vanlig citronläsk, som ger en sötare och tydligare smak.
Ursprunget brukar tillskrivas en värdshusvärd i Córdoba i början av 1900-talet som blandade billigt rött vin med kolsyrat vatten och is åt gäster som inte pallade värmen. Historien återges i många spanska källor men är inte dokumenterad i någon officiell handling, så ta den för vad den är — en god berättelse om en dryck vars hela poäng är att den är enkel.
Det praktiska skälet till att den fungerar så bra på Costa Blanca är temperaturen. Ett fullkroppat rödvin blir odrickbart varmt vid trettio grader, och kylskåpskallt rödvin smakar ingenting. Tinto de verano löser båda problemen: vinet späds, kolsyran lyfter det, och isen gör resten. Se också sol, värme och värmebölja — alkohol i stark sol är en av de vanligaste orsakerna till att semesterdagar går förlorade.
Tinto de verano — så gör du
- Fyll ett högt glas med is. Rikligt, inte tre kuber.
- Häll i rött vin till hälften. Ungt och enkelt är rätt — en ung monastrell fungerar utmärkt, ett lagrat vin är slöseri.
- Fyll på med gaseosa eller citronläsk.
- En citronskiva. Ingen apelsin, ingen persika, ingen kanel — det är sangria, inte det här.
Vill du ha den mindre söt: byt läsken mot kolsyrat vatten och pressa i citronen. Då heter den fortfarande tinto de verano, och den är torrare än de flesta vita viner.
Vad dricker spanjorerna annars på dagen?
Sangria och tinto de verano är två av många, och de andra är minst lika användbara att kunna beställa. Det här är vad som faktiskt står på borden runt omkring dig på en spansk uteservering:
| Beställning | Vad det är | När |
|---|---|---|
| Caña | Litet glas fatöl, ca 20–25 cl. Beställs litet för att hinna drickas innan det blir varmt | Hela dagen |
| Clara | Öl med gaseosa eller citronläsk. Ungefär hälften alkohol av en vanlig öl | Lunch, eftermiddag |
| Tinto de verano | Rött vin och gaseosa | Lunch och eftermiddag |
| Vermut | Kryddat starkvin med is, oliv och citron | Före lunch, särskilt söndag |
| Kalimotxo | Rött vin och cola. Baskiskt ursprung, dricks mest av unga | Kväll, fester |
| Rebujito | Torr sherry och citronläsk. Andalusisk festdryck | Feria, kväll |
| Mosto | Ojäst druvmust — alkoholfritt, serverat i vinglas | Hela dagen |
| Cerveza sin | Alkoholfri öl. Helt normalt att beställa, ingen höjer på ögonbrynen | Hela dagen |
Söndagens vermut är den mest spanska av dem alla och en egen institution — vi går igenom den i vermut och aperitivo. Och en caña är alltid det säkraste kortet på ett ställe du inte känner till: den är billig, den är kall, och den är omöjlig att göra dåligt.
Ska man aldrig beställa sangria?
Jo, i två lägen. Det första är hemma i lägenheten eller på terrassen, där du själv styr vinet och frukten. Det andra är på ett ställe där den görs på riktigt — en bodega eller en restaurang som gör den på beställning, gärna med ett vin de faktiskt anger. Är ni fyra eller fler blir en kanna dessutom prisvärd på ett sätt den aldrig blir för två.
Vad du bör vara på det klara med är att sangria inte gör dig mer spansk. Den svenska föreställningen om sangria som den lokala drycken kommer från charterresandets tidiga år, och den lever kvar mest på de menyer som är skrivna för turister. Vill du dricka som folk gör här beställer du en caña, en clara eller ett tinto de verano — och till maten ett glas husets röda, som nästan alltid ingår i menú del día.
Sangrian på flaska i butiken är inte samma sak
Stormarknaderna säljer färdig sangria på flaska för mycket lite pengar. Den är fullt laglig, uppfyller förordningens krav och håller den utlovade alkoholhalten — men den är kraftigt sötad och tunn i vinsmaken. Vill du göra sangria hemma blir det både billigare och betydligt bättre att köpa en enkel flaska rött, en citrus och en gaseosa på samma ställe. Se veckomarknaderna för frukten.
Hur mycket alkohol får man i sig?
Mer än det känns som, vilket är hela poängen med varningen. Sangria får enligt regelverket innehålla upp till 12 volymprocent — alltså lika mycket som ett lätt vin — och den sockrade smaken döljer det helt. Många barer stärker dessutom upp sin med konjak eller likör, vilket ingenting hindrar dem från att göra.
Tinto de verano landar av ren aritmetik på ungefär hälften av vinets halt, eftersom det späds med ungefär lika delar läsk. Det är en av anledningarna till att spanjorer dricker det till lunch mitt i veckan och sedan går tillbaka till jobbet. Ska du köra bil därefter gäller ändå en promillegräns, och en särskilt sträng sådan för den som haft körkort i mindre än två år och för yrkesförare — läs köra bil i Spanien innan du räknar på det.
Fyra ord som räcker
Una caña — en liten öl. Un tinto de verano — vin och läsk med is. Con limón — med citron. Sin alcohol — utan alkohol. Fler fraser i spansk parlör för resan, och när på dygnet det ena eller andra beställs står i måltidstider i Spanien.
Vill du gå vidare åt det alkoholfria hållet finns hela sortimentet av kalla drycker i horchata, kaffe och kalla drycker — granizado, leche merengada och mosto gör samma jobb som ett tinto de verano en varm eftermiddag, utan att göra resten av dagen slö.
.jpg){kind=link}